Ny grabb på Segolsgården

Året som gått har varit svårt för oss här på Segolsgården,

sjukdomar, dödsfall både i släkt–och vänkretsen.

Bullen fick någon inflammation i munnen och var tvungen att dra ut tio(!) tänder.

Det var en svår prövning både för Bullen och för vår ekonomi.
Sedan fick jag gråstarr på bägge ögonen som gjorde mig nästan blind på bara ett par månader.

Nu är ögonen opererade och jag kan se igen!

T ex spindelväv i taket och dammråttor. J
Och som toppen (eller botten) på allt försvann vår älskade Sigge!

Den 26 juli gick han ut och kom aldrig mer tillbaka. Vi väntade och väntade,

letade och letade. Vi åkte runt i alla gårdar här omkring och fråga efter honom

men det enda vi fick veta var att fler katter försvunnit.

Saknaden och tomheten blev enorm även för hundarna, och helst för Freud.

Han och Sigge stod ju varandra väldigt nära.

Efter mycket funderande hit och dit bestämde vi oss för att skaffa en ny katt.

Så den tolfte september hämtade vi hem en ljuvlig liten norsk blandkatt, Kompis.

Som visade sig växa med otrolig fart.

Det tog några tveksamma veckor innan hundar och katt hade lärt känna varandra,

men sedan blev det full fart på Kompis och Freud.

Oj vad roligt de har tillsammans och vad de gillar varandra.

Bullen håller sig fortfarande avvaktande och tycker att Kompis får för mycket
uppmärksamhet. För att inte tala om vad vass den katten är.

En av hans favoriter är att gömma sig under eller i något och sedan nåla till Bullen

när han går förbi för att direkt gömma sig igen.

För det mesta håller Bullen på sin värdighet och låtsas som igenting

men ibland morrar han ifrån ( inte för att Kompis bryr sig om det).
Tyvärr är det svårt att få bra bilder på Bullen,

så fort han hör pipet från kameran går han därifrån.

Under jul och nyårshelgen har vi haft besök av äldste sonen, Linus, med flickvännen, Siri.

Det gillar Bullen, han får så gott som odelad uppmärksamhet av våra gäster.

Och att ligga och vräka sig i gästsängen gillar alla tre.

Nu är det nytt år och vi hoppas att det blir lite lättare. Det som står högst upp på listan är ett
besök på Stommelyckan, vi tror inte att Freuds frisyr är riktigt schnauzermässig.

Och med det önskar vi ett Gott Nytt år till Stommelyckan och alla er andra.

Text: Eva Landin

Foto: Eva Landin & Jörgen Jörgenssen